Presentationer från FFD17

Efter beslut av arrangörerna av Försvarsföretagsdagarna 2017 finns nu två presentationer tillgängliga:

Jan Pie, generalsekreterare ASD

Gustaf Fahl och Ingrid Nilsson, Försvarets materielverk

Thomas Engevall, Försvarets materielverk

Eventuellt kan fler presentationer komma att publiceras. Ifjol publicerades inga presentationer.

Försvarsföretagsdagarna 2017

Nu finns ett första utkast till program att ladda ner – och det går äntligen att registrera sig till 2017:års Försvarsföretagsdagar!

Några av talarna på Försvarsföretagsdagarna 2017

Några av talarna på Försvarsföretagsdagarna 2017

Bland talare i år återfinns;
– Peter Hultqvist, Försvarsminister
– Överbefälhavare Micael Bydén, Försvarsmakten;
– Göran Mårtensson, generaldirektör FMV;
– Jonas Haggren, inriktningschef Försvarsmakten,
– Bengt Andersson, chef Försvarsmaktsövning 17/Aurora
– Michael Cherinet, C MFU Försvarsdepartementet
– Anna Clara Törnvall Wittgren, Chef Marknad & Inköp FMV
– Jan-Olof Lind, generaldirektör FOI;
– Gunnar Karlson, chef Militära underrättelse- och Säkerhetstjänsten
– Micael Johansson, vice vd Saab
– Mats Klintäng, chef Försvarsmaktens totalförsvarsprojekt

Moderator: Staffan Dopping tillsammans med Annika Nordgren Christensen

Anmälningslänk

Försvarsföretagsdagarna 2017 – datum och plats fastställt

Försvarsföretagsdagarna 2017 arrangeras på Vård Gård den 5-6 december 2017.

Mer information med program och anmälningslänk efter sommaren 2017.

I år, liksom tidigare år, tillämpas ett tak för hur många representanter olika aktörer får registrera. Detta gäller såväl myndigheter som företag. Bakgrunden är att vi vill bereda fler intressenter möjlighet att delta.

Arrangörerna har för 2017 enats om att grundregistrering kommer att vara två representanter för företag med färre än 250 anställda på försvars- och säkerhetsområdet. Därefter kommer en diversifierad tilldelning av extra platser vara tillgänglig. Ett kösystem kommer att upprättas för de som önskar fler platser från vilket vi fyller på när några veckor återstår innan konferensen. OBS! Ett anmälningstak innebär inte att företagen har garanterade platser, det är fortsatt först till kvarn som gäller.

Överprövningar – hur påverkas upphandlingar

Chefsjurist Anders Sjöborg öppnade med återkoppling till försvarsdirektivet och upphandlingssystemet. Det finns en trend bland länder som börjar ställa mer krav på security of supply, G2G upphandlingar, och vi ser ett allt mer nationalistiskt och protektionistiskt synsätt. Sjöborg informerar om en betydande svängning i ovanstående då det tidigare var mer fokus på den fria marknaden. Diskussionen om allt fler G2G-affärer tros vara en fortlöpande diskussion.

Överprövningssystemet är en möjlighet leverantörer har att pröva en upphandling baserat på principen om lika behandling, öppet förfarande samt ett skäligt och transparent sätt.
Det finns en del regler om rättsmedel – möjligheten att få saker och ting prövade i domstol. Avtalsspärr innebär att FMV inte får teckna öppna avtal innan viss tidsfrist löpt ut. Överprövning innebär att Förvaltningsrätten kan initiera förfaranden leverantörer lidit skada vilket kan innebära att FMV kan få göra om upphandlingar. Leverantörer har i detta sammanhang möjlighet att yrka på skadestånd. Utmärkande för Sverige i ovanstående scenario är vid beviljande av leverantörsidan, har leverantör rätt att få sina processskostnader täckte – något som inte gäller för myndigheter. Detta informerar Sjöborg har skapat obalans.
Även offentlighetsprincipen, rätten att begära ut handlingar, är utmärkande för Sverige. Sjöborg menar att komplexiteten i regelverket gör att det i de allra flesta upphandlingar missas detaljer – något advokatbyråer finner som en lukrativ bransch. Bevakning av media och expertis är idag utmärkande för offentlig upphandling. Media och experter uttalar sig innan egentliga prövningar om rätt eller fel skett vilket kan ifrågasätta myndigheters varumärken.

FMV:s egna erfarenheter av överprövningssystemet bedöms vara ca 75 överprövningar under 2015 varav 95 % beslutades till FMV:s fördel. En domstolshandläggning tar 3-9 månader och det finns exempel på ökade kostnader upp till 25 mkr, i vissa fall har det tagit upp till 18 månader fördröjning. Sjöborg informerar att det i dagsläget är relativt enkelt att dra igång en överklagande rättsprocess vilket i själva verket har ett negativt resultat på marknaden.

Området är resurskrävande och upphandlingsregelverket har blivit allt mer komplext för varje lagstiftning. Överprövningsutredningen 2015 konstaterade något måste göras. Vi har gått från att årligen ha 50 mål till att i dagsläget ha upp mot 3000 mål per år. Förlag för att få ner siffran är att minska handläggningstiderna samt att införa ansvarande uppgifter – vid fall av överklagande måste en avgift läggas. Dessutom föreslås fasta tidsramar för överklagande. FMV har erfarenhet av att överklagan oftast sker efter tilldelningsbeslut trots att överklagan kunnat ske tidigare. Domstolarna bör även få en lagstadgande handläggningstid inom 3 månader.

Sjöborg avrundar med en framåtblick och uttrycker att lagstiftaren måste tänka efter vad man kan implementera som gör det svårare att överklaga. Myndighetssidan å andra sidan måste bli självkritisk och förbättra kravbilden i upphandlingsfasen. Ovanstående ställer krav på kompetens och en förståelse för det operativa behovet. Utgångspunkten bör vara förmågebehoven, inte en önskelista.
anders

Svenskt-finskt försvarssamarbete – vad kan ske i förlängningen?

Finska försvarsattachén Manu Tuoninen inledde även han med att konstatera förändringar i det säkerhetspolitiska läget samt en ökad militär aktivitet i Östersjöområdet. Sverige och Finland sitter i samma båt i och med det läget som råder vilket resulterar i ett naturligt ökat samarbete mellan länderna, men som även är av yttersta vikt för Finland.
En tillbakablick gavs till 2014 när ett första steg till ett ökat samarbete togs med den aktionsplan som togs fram av respektive Försvarsmakter. Försvarspakterna fick i efterhand uppgifter för vidare studier vilket resulterade i en slutgiltig rapport. Försvarsmakterna fick därmed politiskt stöd för sitt samarbete.

Finland söker öka säkerhet och stabilitet samt förstärka försvaret av Finland likväl som Sverige. Vad man gjort är en gemensam försvarsplanering för olika situationer. I denna finnes sex olika fokusområdet; armén, marinen, flygvapnet, cyber, styrning & kontroll samt logistik & materielanskaffning. En viss skillnad finns mellan länderna gällande organisatoriska faktorer.

I dagsläget är statusen på armésidan att bilaterala avtal sätter ramarna för samarbetet mellan länderna vilket leder till mer omfattade övningar och förbättrar interoperabiliteten. På flygsidan sker ett kontinuerligt samarbete mellan det svenska och finska flygvapnet, vilken har höga målsättningar. Målet är att ha skicklighet och metoder för att tillsammans kunna operera och planera för att uträtta flygövningar i gemensamt luftrum med en mix av svenska och finska flygplan. Även inom marinen råder ett samarbete, där länderna bland annat utbyter sjölägesbilder. För logistiken råder många intressanta samarbetsmöjligheter. Man ser långsiktigt kunna göra gemensamma anskaffningar, men för detta scenario behöver andra krafter än försvarsmakterna vara drivande, däribland industri och kollektivorganisationer.

Security of supply kan utgöra den mest intressanta debatten. Finland har en lång tradition av försörjningsberedskap – ett slags totalförsvarssystem där Finland utnyttjar hela rikets resurser. Försörjningsfrågorna ses som ett möjligt samarbetsområde och i Finlands fall är industrin integrerad med försvaret genom att företag har beredskapsuppgifter. En tanke som reflekteras är att försvarslogistik får en ny fart i Sverige om samma system anpassas. – kanske får försvarslogistik ny fart i Sverige om samma system anpassas. Den störta skillnaden mellan länderna belyses vara en finsk beredskapsindustri vs. en svensk exportindustri. Hur går vi vidare och kombinerar dessa?

Avslutningsvis meddelades att försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland kommer att fortsätta att stärkas och utvecklas genom vårt samarbete i Östersjöområdet för att öka samverkan mellan våra väpnade styrkor och bidra till stabiliteten i Östersjöregionen.

Tillsammans starkare än ensam. Länderna har ingen allians, men samarbete skapar optioner skulle ett samarbeta och försvar behövas.
manujpg