Trender och tendenser i exportkontrollen

Trender och tendenser inom Exportkontrollen

Christer Ahlström, generaldirektör, ISP

Ahlström inledde med att säga att mycket pågår idag och här tas upp några av dessa.

Regeringen har aviserat en proposition våren 2017 utgående från KEX-betänkande. Propositionen är försenad. ISP hade omfattande synpunkter bland annat. Den innebär demokratikriterium och ett skärpt MR-kriterium. Politiken om global utveckling kommer in, vidare frågor som efterkontroll, tillståndsplikt för myndigheter och den kanske mindre politiska frågan om sanktionsavgifter. Följdleveranser är en fråga, där KEX vill vara restriktiva. Se gärna på ISP:s hemsida på remissvaret.

Vi behöver ett enda regelverk för exportkontroll. De som finns nationella riktlinjer, EU:s gemensamma ståndpunkt och eArms Trade Treaty. Ny expertutredningar ska utses.

En faktor i sammanhanget är att folkrättsliga avtal gäller i Sverige rakt upp och ned.

Nya krav på exportkontrollen.

Rättsprocesser (Kanada, UK) pågår fr att vara ett mer eller mindre renodlat säkerhetspolitiskt instrument till att bli ett instrument för att hantera och främja andra frågor (fred, demokrati, utveckling, mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt). Mycket händer i Mellanöstern, Thailand, Turkiet. En del länder går i rätt riktning: Colombia och Tunisien. Ska vi exportera för att stödja vissa länder?

Exportkontrollen antogs 1914 för neutralitetspolitikens skull. Nu väger man in andra frågor som mänskliga rättigheter och andra. Men detta är en svår resursfråga för ISP. En ökad komplexitet i ärendena. Vi har i större utsträckning internationella samarbeten och en annan säkerhetspolitisk situation.Vi får också förfrågningar från helt nya länder som kräver att man tar fram ny information.

En annan viktig fråga är förslaget om revidering av förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden, PDA: catch-all: en paragraf som talar om att detta ska granskas utan att tala om exakt vad. Kränkningar av allvarliga mänskliga rättigheter. Skärpa tillståndsprövningar också utifrån MR. Man politiserar PDA. Vidare inför EU en helt egen regim vad gäller kontroll av cyberövervakning.

Ökningen av exportvärdet har varierat med ökat i längden. Just nu har det gått ned. Svensk industri är högteknologisk och har eftersökta produkter/teknik.

Handeln med känsliga länder, t.ex. Iran och Ryssland, är omfattande och försök till anskaffning kan döljas bakom vad som framstår som legitim handel

Extra vaksamhet vid export till/av sanktionsländerna Iran, Ryssland, Syrien och Nordkorea

Även länder i närområdet som har stort handelsutbyte med dessa. Nukleärt- (NSG) och missil- (MTCR) relaterade produkter: Stater som inte är parter till icke-spridningsavtalet (NPT) (Nordkorea, Pakistan, Indien och Israel). Vidare kemi- (AG) relaterade produkter. .Libyen och Syrien samt stater som inte undertecknat kemvapenkonventionen (Egypten, Israel, Nordkorea och Sydsudan)

Sammanfattningsvis: Behov av myndighetsstyrd exportkontroll kommer att behövas även framgent.

Publicerat på 30 november, 2016, i Okategoriserade. Bokmärk permalänken. Kommentarer inaktiverade för Trender och tendenser i exportkontrollen.

Kommentarer inaktiverade.