Författararkiv: erikbalod

Exportkontroll och nya teknologier – hur hänger de med? – generaldirektör Christer Ahlström, ISP

Ahlström1

Generaldirektör Christer Ahlström inledde med en kort historisk betraktelse av exportkontrollens framväxt. Det är över 100 år sedan den första lagstiftningen kom på plats för detta område. På den tiden var saker som sadlar och stenkol strategiska produkter. I grunden handlar exportkontrollen om att tillgodose att export av Krigsmateriel inte hamnar i för oss oacceptabla slutanvändarländer samt att svensk export ej bidrar till utvecklingen av massförstörelsevapen eller dess bärare eller till destabiliserande ansamlingar av konventionella stridsmedel. Därefter fortsatte Ahlström att redogöra för exportkontrollregimernas strukturer. De består något förenklat för det första av Grunddokument som lägger fast de åtaganden som medlemsländerna har att respektera, bl.a. kriterier för kontroll. För det andra består de av Produktlistor som definierar vilka produkter och teknologier som faller under respektive exportkontrollregim samt identifiera nya teknologier och produkter som bör bli föremål för kontroll. Målet är hela tiden att sträva efter att bort ta sådana områden där kontrollen inte längre fyller något syfte. Det finns omfattande internationella regimer kopplat till NBC-vapen samt missilteknologi. Teknologiutvecklingen driver hela tiden dessa områden framåt. Det innebär att kontrollistorna därför gradvis behöver uppdateras. Bland några av de nyare områden som lagts till är till exempel nya energetiska materiel, bränsleceller, 3D-skrivare och automatiserade ledningssystem.

 

 

Presentation finner du här.

Teknologi och innovation – Hur snabbt går utvecklingen? – generaldirektör Jan-Olof Lind, FOI

J-O Lind2

 

Generaldirektör Jan-Olof Lind börjande med citera andra som pekat på farhågor inför att Sverige riskerar att tappa sin position i toppen i internationella mätningar över länders innovationsförmåga. Vidare ställde sig Lind frågan – Vad betyder det då att de statliga satsningarna i Sverige på försvarsrelaterad forskning och teknikutveckling under samma tid dessutom minskat relativt kraftigt och vad har det för konsekvens för försvarssektorn? Den digitala världen och dess möjligheter till interaktion skapar nya möjligheter i innovationsprocessen och hur dess deltagare interagerar, såväl över gränser mellan olika professioner som över landgränser. Den traditionella bilden av att innovation är den ensamme uppfinnaren i labbrock, med räknestickan i högsta hugg och med håret på ända. Om den bilden någonsin varit korrekt, så den idag historia. Lind lyfte också fram statens roll som kravställare, baserat på ett kvalitetssäkrat och forskningsbaserat synsätt. Det blir i många fall helt avgörande för industrins möjlighet att agera. Därför har till exempel FOI en viktig roll att fylla i samverkan mellan staten och industrin. Företagen har, å sin sida, bättre förutsättningar för att skapa möjligheter på en marknad och att vara entreprenörer. Företagens ingenjörer och innovativa entreprenörer kan paketera och förvandla tillgänglig eller framväxande teknologi till produkter och tjänster på en marknad. Detta gäller såväl stora företag som för små och medelstora företag. Slutligen avrundade Lind med att framhålla att EU har en allt viktigare roll att fylla beträffande försvarsrelaterad forskning. Inte minst genom den förberedande åtgärden för GSFP-forskningen. Det bör dock klargöras att detta inte är ett substitut för nationell försvarsforskning utan snarare ett komplement. Alla länder arbetar för att de satsade statliga medlen ska tas tillbaka till nationella företag. Det är viktigt att svenska företag är proaktiva och bejakar de möjligheter som GSFP-forskningen medför avslutade Lind.

 

Presentationen finner du här.

Att producera ett försvarsbeslut – Mer resurser, mer operativ effekt och mindre manöverutrymme

Silwer3

genlt Anders Silwer, Försvarsmakten

Generallöjtnant Ander Silwer inledde med huvudpoängen att myndigheten har fått mer resurser men marginalerna är inte större. Därefter tog Silwer sin utgångspunkt i det rådande läget och underströk att tillgänglighet och krigsduglighet är avgörande för arbetet att införa det nya försvarsbeslutet. Krigsförbanden ska och måste stå i fokus. I ett läge där omfattningen av de internationella insatserna har minskat i volym blir övningar allt viktigare för att uppnå högre operativ effekt. Övningar är med andra ord de nya insatserna. Materielförsörjningen måste därför styras av rätt materiel i rätt tid och till rätt kostnad. Detta ger ett lägre manöverutrymme för andra uppgifter för försvarsmakten.

 

Presentation finner du här.

Omvärldens krav – Ökad militär förmåga – general Micael Bydén, ÖB Försvarsmakten

ÖB

General Micael Bydén inledde med att Försvarsmakten genomfört ett stort antal krigsförbandsövningar under året, bland annat på Gotland. Försvarsmakten övar betydligt mer nu inte minst för det nationella uppdraget. Försvarsmakten övar även i större omfattning med andra länder. Finland har en särställning i det internationella samarbetet. Nu arbetar Försvarsmakten hårt för att undanröja legala eller administrativa hinder för samverkan med Finland inom alla konfliktnivåer. Alla dessa åtgärder syftar till att höja tröskeln för risken för ett väpnat angrepp mot Sverige. Stabiliteten i Europa utmanas på många håll. Vi har den största flyktingströmmen i Europa sedan andra världskriget. Ryssland övar i betydligt större omfattning än tidigare i vårt närområde och använder sig av hybridkrigföring mot dess motståndare. Samtidigt som det är viktigt att fokus nu ligger på att implementera försvarsbeslutet så får vi inte heller tappa blicken på de långsiktiga och strategiska frågorna. Det viktigaste är ökad militär förmåga för att avvärja angrepp i alla former. Det handlar i grunden om två saker, nämligen personal och materiel. Tillförsel av mer personal och ny materiel är viktigt för att stärka bottenplattan. Leveransen är avgörande för krigsduglighet och trovärdigheten för Försvarsmakten. Det behövs ett effektivt samspel mellan Försvarsmakten, FMV och försvarsindustrin. Fördyringar och förseningar leder till att förmågetillväxten minskar. Krigsförbanden ska alltid stå i centrum. Det innefattar en effektiv upphandling samt en materiel- och logistik försörjning som ska fungera i alla konfliktnivåer. Alla måste agera i samma anda och ha samma målbild. En god dialog med försvarsindustrin i tidiga skeden är avgörande. Leverans på utsatt tid och till rätt pris är ett måste. Vi har inte råd att misslyckas. Försvarsmakten gör ingen skillnad på små och stora företag. Det är leveranser som räknas. De internationella samarbetena är av stor vikt även på materielområdet. Vi kommer att uppmuntra lösningar som skapar förutsättningar för internationellt samarbete. Konkurrens är i grunden bra för alla parter. Det finns ökade krav på ökad produktionstakt och en högre militär förmåga. Sverige behöver därför kostnadseffektiva lösningar och leveranser i tid. Det finns inget utrymme för något annat. Allt detta behöver vi åstadkomma tillsammans, avslutar general Bydén.

 

Presentation finner du här.

Försvarspolitiken – statssekreterare Jan Salestrand, Försvarsdepartementet

Salestrand2

Statssekreterare Jan Salestrand inledde med att påminna om värdet av en dialog mellan berörda aktörer som konferensen Försvarsföretagsdagarna i många aspekter representerar. Vidare har Sverige en försvarsindustri med mycket högt anseende. Det finns även skäl att påminna om att försvarsindustrin består av en mängd mindre företag som är framgångsrika. Det finns en rad osäkerheter kopplat till vår omvärldsmiljö som renderat behovet av ett starkare försvar. Gravitationscentret i detta ligger i Rysslands krig mot Ukraina.

Omvärldsmiljön är dock mycket dynamisk. Frankrike har idag åberopat artikel 42.7 i Lissabonfördraget om ett väpnat angrepp. Sverige förstår och bejakar detta men behöver få klarhet kring vilka ytterligare åtgärder som Frankrike förväntar sig från unionens medlemmar. Sverige deltar redan idag i kampen mot ISIL, bland annat på plats med personal i Irak.  Det är utmärkt att inriktningsbeslutet har en stark parlamentarisk förankring. Då finns genom detta goda förutsättningar att driva processen framåt. Riksdagen har slagit fast att det väpnade angreppet är den dimensionerande faktorn för försvaret. Det handlar om att höja den operativa förmågan och krigsförbandens beredskap är nu högsta prioritet. Totalförsvarskonceptet ska vidareutvecklas under det kommande året. Ett aktivt cyberförsvar är också en viktig komponent i detta. Det finns även stora materielsatsningar genom inriktningsbeslutet inte minst relaterat till ubåtar och Gripen E. Det internationella försvarssamarbetet kommer att vidareutvecklas. Relationen och samarbetet med Finland intar här till del en särställning genom att samarbetet ska kunna genomföras i alla konfliktnivåer. Men även det bilaterala samarbetet med USA är mycket viktig. För att ge substans i detta samarbete har en färdplan med fem olika utvecklingsområden tagits fram.  Det multilaterala samarbetet är viktigt inom EU, NATO och FN. NATO Response Force, Enhance Opportunities Partnership och värdlandsavtalet är uttryck för regeringens vilja att fördjupa partnerskapet med NATO. Planerings- och investeringsutredningens slutsatser håller nu på att omhändertas av Regeringskansliet och detta ska vara implementerat 2017. Omdaningen av försvarslogistiken i fred och krig är en annan fråga med hög prioritet. Ingemar Wahlberg utreder nu på regeringens uppdrag denna fråga. Det kan eventuellt behövas korrigeringar för att uppnå detta i alla konfliktnivåer. Även försvarsforskningen är föremål för utredning då av Björn von Sydow. Det finns bland annat vissa utmaningar kopplat till finansieringen. Det är inte sannolikt att medlen för detta område kommer att komma tillbaka utan det handlar om att hitta nya och effektivare samverkansformer. Statssekreterare Salestrand avslutande med konceptet ”här och nu är viktigare än där och då”.