Författararkiv: Robert Limmergård

5:e generationens trådlösa system

Sara Mazur öppnade med att vi befinner oss i intressanta tider. Vi ser en allt större digitalisering i samhället i allt större utsträckning. Men vi vill också att det ska ske på ett säkert och tillförlitligt sätt.
5 G är nästa generations trådlösa system som i ett ännu bättre mobilt system över för media. Systemet är byggt för att möte helt andra krav och kunna koppla upp helt andra, och ännu fler, enheter än vad den nuvarande 4 G klarar av. 5Gs styrka ger en möjlighet att koppla ihop allt digitalt med en tillförlitlighet. Det handlar exempelvis om samhällskritisk infrastruktur och smarta transportsystem – att kunna kontrollera trafik och flöden men även kritisk maskin kommunikation som bussar. Dessa operationer vill man kunna utföra fjärrstyrt.

Mazur betonar att det handlar om obegränsad tillgång till data, ”var-när-hursomhelst” samt att det eftersträvas en bredare kommunikationsväxling mellan människa och maskin genom att kunna ha kunskapen och tekniken för att överföra att känna på saker. Vid framgångar kan detta ge intressanta möjligheter utmaningar för utformningen av framtida samhällen.

Mazur belyser att 5G kommer att vara 100 gånger snabbare än dagens system och ska kunna klara 1000 gånger mer trafikmängd än det vi har idag. 5G skall klara av att koppla upp små sensorer på ett sådant sätt att de får en batterilivslängd på 10 år. 5G-standard kommer att vara godkänd 2020.

I dagsläget har tester med 5G påbörjats. Testerna utförs med en industrisamverkan. Mazur avslutade med vikten av digitaliseringsutformning tillsammans med industrin. Framtida utvecklingssatsningar är inom internet av saker samt standardisering testbäddar och industrisamarbete.
sara

Exportfrämjandet och regeringens exportstrategi

Exportfrämjandet och regeringens exportstrategi

Statssekreterare Oscar Stenström

Sverige har ett försvars- och säkerhetspolitiskt intresse av en försvarsindustri som kan leverera teknik och system av världsklass. Vår försvarsexport är i förhållandevis liten i den totala exporten. Exporten går bra, men vi behöver bra varor att exportera. Regeringen har nyligen lagt en innovationsproposition. 2,8 miljader fram till 2020, med framför allt mer till högskolor och forskning varje år i samverkan med bl.a. industrin. Detta går till Vinnova för utveckling av produkter och tjänster. Bioekonomi, lifesicence och mycket mer. Viktigt att satsa på FoU för att hålla konkurrenskraften.

Försvarsexporten främjar svenskt försvar och säkerhet. Men exporten främjar också den innovationskraft och teknologiutveckling som är så viktig för svensk välståndsutveckling. Försvarsindustrin är en väsentlig del av det innovativa Sverige och är bland de mest forskningsintensiva branscherna i Sverige. Vi ska fortsätta att värna om detta. För regeringen är det därför angeläget att främja svensk försvarsindustris exportansträngningar inom ramen för gällande lagstiftning och regelverk.

Exportstrategin ligger fast. Mer tid behövs för implementering, inte minst pga Brexit. Regeringen fortsätter med de 22 insatserna i Exportstrategin. En åtgärd är att nya ambassader i Peru, Filipperna och Tunisien har satts upp. Ett annat exempel på främjande är samarbetet mellan svensk och brasiliansk flygindustri. Vad som började som en exportaffär av Gripen har goda förutsättningar att utvecklas till ett samarbete med betydande civila inslag och med stor ekonomisk nytta för både Sverige och Brasilien, trots att Braslien har det ekonomiskt tufft. Att koppla ihop sig på detta sätt är framtiden. Vi klarar inte detta ensamma, vi är små i världen.

Liknande samarbeten finns med flera andra länder. Idag har vi polska presidenten på besök. Sverige har unika möjligheter att spela i en högre division än vad vår befolkningsstorlek och vår ekonomiska storlek antyder.

Under de gångna två året har regeringen växlat upp sina ansträngningar för att främja svensk exportindustri genom industridelegationer ledda av ministrar och statssekreterare till viktiga exportmarknader. I februari i år ledde statsministern en stor företagsdelegationen till Mumbai i Indien. Svenskt högnivådeltagande under dessa dagar gav oss unik tillgång till nyckelaktörer inom den indiska regeringen och i det indiska näringslivet. Detta gav oss goda möjligheter att främja viktiga svenska exportmöjligheter inte minst för försvarsindustrin. Näringsministern var på ett uppföljningsbesök nyligen.

Exporten till Indien är betydligt mindre än till Estland. Med andra ord, stora möjligheter.

Vi har ett bra samarbete med FMV.

Försvarsmaterielexport är en komplex verksamhet. För att lyckas i de stora affärer som har en direkt strategisk betydelse för Sverige krävs att alla berörda aktörer agerar på ett samordnat sätt.

I början av 2016 etablerade regeringen Försvars- och säkerhetsgruppen (FSG). Genom FSG kan man nu arbeta på ett strukturerat och systematiskt sätt för att främja större exportaffärer på ett tidigt stadium. Detta innebär att det går att agera snabbt och smidigt jämför med många konkurrenter.

Regeringen har haft en dialog med branschorganisationerna SOFF, SME-D och SACS samt BuS vilket har lett till att vi nu förbättrar möjligheterna för SME:s att få tillgång till information om affärsmöjligheter på viktiga exportmarknader (http://www.business-sweden.se/Export/branscher/sakerhet-och-forsvar/,). Statssekreteraren uppmanar försvarsföretagen att öka samarbeten med SME för exportaffärer.

Men det statliga exportfrämjandet kan, inom ramen för befintliga ekonomiska resurser och regelverk som reglerar försvarsexport, göra ännu mer. BuS har till exempel satt upp särskilda resurser inom ramen för sin verksamhet för att främja exporten från försvars- och säkerhetsexporten. Andra åtgärder är erbjudanden om industriseminarier på prioriterade marknader genom att BuS får ett ökat ansvar att i samarbete med bl a branschorganisationerna ordna kundmöten och presentationer/seminarier. Slutligen ser BuS också över möjligheten att ge utökat stöd för aktiviteter relaterade till större kampanjer.

Exportstödet på FMV

Joakim Wallin från FMV inledde med att berätta att FMV har tagit över ansvaret för exportverksamheten efter att FXM lades ner. Exportstödet är i dagsläget uppdelad i två verksamheter; den ena finansieras av försvarsföretagen medan den andra är ett anslag av regeringen.

Vid en ansökning för exportstöd hos FMV måste företagen i sin ansökning tydligt uttrycka försvarsnyttan med exporten samt ett krav på en tydlig dialog med ISP samt en antikorruptionsförklaring. FMV är tydliga om god affärsetik för exportstöd. Utmaningen med ansökningarna är att inte störa Försvarsmaktens operativa förmåga samtidigt som det eftersträvas stödja exporten.

FMV koordinerar även allt internationellt arbete som görs vid export. Koordinering och dialog är viktigt. Genom FSG (Försvars- och säkerhetsgruppen) ges möjlighet att koordinera regeringskansliet, Försvarsmakten och försvarsindustrin. FMV företräder staten i mellanstatliga avtal. Det är av vikt att hitta internationella partners och dela kostnader med andra. Vad som ses med anslaget från regeringen är att det ofta uttrycks att Försvarsmaktens operativa förmåga ska stödjas, vilket även är syftet med försvarsexport. En trend som kan urskiljas av den export som sker är att en mer statlig inblandning krävs vilket ger större försvarsnytta samt en större operativ förmåga. Kraven på statlig inblandning kommer från det land som köper som ett security-of-supply men är även kopplat till industrin då det är vad kunden önskar. Detta leder till en starkare sammanlänkning mellan export och internationella samarbeten.

Exportens betydelse över tid har gjort en stor resa från en stor hemmamarknad och statligt ägande, där staten beställde all utveckling och underhåll av produkter. När exporten väl blev aktuell var det en bonus till välfungerande hemmamarknad som fanns. Vid murens fall under slutet på 1980-talet började Försvarsmakten arbeta mer internationellt där exporten blev en viktig faktor som möjliggjorde för en interoperabilitet. Internationaliseringen medförde tuffare krav mot FMV att leverera materiel snabbt vilket även ledde till industrin anammade en full egenfinansiering av produktutvecklingen. I dagsläget är exporten central och extremt viktig för Försvarsmaktens operativa förmåga och är en trolig förutsättning för framtiden.

Wallin avslutade med att belysa att resurser är kritiska för exporten framöver.

Trender och tendenser i exportkontrollen

Trender och tendenser inom Exportkontrollen

Christer Ahlström, generaldirektör, ISP

Ahlström inledde med att säga att mycket pågår idag och här tas upp några av dessa.

Regeringen har aviserat en proposition våren 2017 utgående från KEX-betänkande. Propositionen är försenad. ISP hade omfattande synpunkter bland annat. Den innebär demokratikriterium och ett skärpt MR-kriterium. Politiken om global utveckling kommer in, vidare frågor som efterkontroll, tillståndsplikt för myndigheter och den kanske mindre politiska frågan om sanktionsavgifter. Följdleveranser är en fråga, där KEX vill vara restriktiva. Se gärna på ISP:s hemsida på remissvaret.

Vi behöver ett enda regelverk för exportkontroll. De som finns nationella riktlinjer, EU:s gemensamma ståndpunkt och eArms Trade Treaty. Ny expertutredningar ska utses.

En faktor i sammanhanget är att folkrättsliga avtal gäller i Sverige rakt upp och ned.

Nya krav på exportkontrollen.

Rättsprocesser (Kanada, UK) pågår fr att vara ett mer eller mindre renodlat säkerhetspolitiskt instrument till att bli ett instrument för att hantera och främja andra frågor (fred, demokrati, utveckling, mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt). Mycket händer i Mellanöstern, Thailand, Turkiet. En del länder går i rätt riktning: Colombia och Tunisien. Ska vi exportera för att stödja vissa länder?

Exportkontrollen antogs 1914 för neutralitetspolitikens skull. Nu väger man in andra frågor som mänskliga rättigheter och andra. Men detta är en svår resursfråga för ISP. En ökad komplexitet i ärendena. Vi har i större utsträckning internationella samarbeten och en annan säkerhetspolitisk situation.Vi får också förfrågningar från helt nya länder som kräver att man tar fram ny information.

En annan viktig fråga är förslaget om revidering av förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden, PDA: catch-all: en paragraf som talar om att detta ska granskas utan att tala om exakt vad. Kränkningar av allvarliga mänskliga rättigheter. Skärpa tillståndsprövningar också utifrån MR. Man politiserar PDA. Vidare inför EU en helt egen regim vad gäller kontroll av cyberövervakning.

Ökningen av exportvärdet har varierat med ökat i längden. Just nu har det gått ned. Svensk industri är högteknologisk och har eftersökta produkter/teknik.

Handeln med känsliga länder, t.ex. Iran och Ryssland, är omfattande och försök till anskaffning kan döljas bakom vad som framstår som legitim handel

Extra vaksamhet vid export till/av sanktionsländerna Iran, Ryssland, Syrien och Nordkorea

Även länder i närområdet som har stort handelsutbyte med dessa. Nukleärt- (NSG) och missil- (MTCR) relaterade produkter: Stater som inte är parter till icke-spridningsavtalet (NPT) (Nordkorea, Pakistan, Indien och Israel). Vidare kemi- (AG) relaterade produkter. .Libyen och Syrien samt stater som inte undertecknat kemvapenkonventionen (Egypten, Israel, Nordkorea och Sydsudan)

Sammanfattningsvis: Behov av myndighetsstyrd exportkontroll kommer att behövas även framgent.

Investeringsplanering med fokus på tidiga faser

Departementsrådet Michael Cherinet inledde med att diskutera hur regeringen presenterar Försvarsmaktens investeringsplan för riksdagen, framtiden, materielbehovsöversikten och den satsning på 10,2 miljarder som lades under 2015. Planen är lagd för 12 år och behandlar anskaffning och materielbehov. En sex årig inledning på de 12 åren presenteras för Riksdagen. Där kommer detaljerade förslag på vad som ska beställas nästkommande år och de materielbehov som finns.
Mot denna bakgrund är det trotsplanen en del som rör på sig i de senare delarna av planen. Försvarsmaktens planering och bild av detta kommer att utgöra en utgångspunkt tillsammans med industrins bedömning av teknisk utveckling och det säkerhetspolitiska läget, försvarsberedningens arbete med materielbehovsöversynen som grund

.Alla aktörer behövs i materielförsörjningen men nya former för dialog. Tillsammans kan kunskaper för framtiden omsättas till underlag som blir styrande för sju år och bortåt.

Vid sidan av materielförsörjning finns det internationella samarbetet, inte minst export. Det handlar om ett vidmakthållande av strategiska resurser. Interna kontakter är avgörande för att vara framgångsrika på försarsmarknaden. MoU-samarbetet som en del av Team Sweden är ett viktigt ansvar. Mot bakgrund av detta sammanhang betonas begränsade resurser i sammanhanget. Koordinering, dialoger och prioriteringar är framgångsreceptet. Vi ska alltid prioritera och utgå av de aktiviteter som ger något tillbaka till Försvarsmaktens operativa förmåga och försörjning över tid.

Cherinet rundade av med att säga att under 2017 väntar ett spännande år, inte minst av omvärldsutvecklingen och försvarsreformen.