Kategoriarkiv: Okategoriserade

Försvarsföretagsdagarna 2017

Nu finns ett första utkast till program att ladda ner – och det går äntligen att registrera sig till 2017:års Försvarsföretagsdagar!

Några av talarna på Försvarsföretagsdagarna 2017

Några av talarna på Försvarsföretagsdagarna 2017

Bland talare i år återfinns;
– Peter Hultqvist, Försvarsminister
– Överbefälhavare Micael Bydén, Försvarsmakten;
– Göran Mårtensson, generaldirektör FMV;
– Jonas Haggren, inriktningschef Försvarsmakten,
– Bengt Andersson, chef Försvarsmaktsövning 17/Aurora
– Michael Cherinet, C MFU Försvarsdepartementet
– Anna Clara Törnvall Wittgren, Chef Marknad & Inköp FMV
– Jan-Olof Lind, generaldirektör FOI;
– Gunnar Karlson, chef Militära underrättelse- och Säkerhetstjänsten
– Micael Johansson, vice vd Saab
– Mats Klintäng, chef Försvarsmaktens totalförsvarsprojekt

Moderator: Staffan Dopping tillsammans med Annika Nordgren Christensen

Anmälningslänk

Överprövningar – hur påverkas upphandlingar

Chefsjurist Anders Sjöborg öppnade med återkoppling till försvarsdirektivet och upphandlingssystemet. Det finns en trend bland länder som börjar ställa mer krav på security of supply, G2G upphandlingar, och vi ser ett allt mer nationalistiskt och protektionistiskt synsätt. Sjöborg informerar om en betydande svängning i ovanstående då det tidigare var mer fokus på den fria marknaden. Diskussionen om allt fler G2G-affärer tros vara en fortlöpande diskussion.

Överprövningssystemet är en möjlighet leverantörer har att pröva en upphandling baserat på principen om lika behandling, öppet förfarande samt ett skäligt och transparent sätt.
Det finns en del regler om rättsmedel – möjligheten att få saker och ting prövade i domstol. Avtalsspärr innebär att FMV inte får teckna öppna avtal innan viss tidsfrist löpt ut. Överprövning innebär att Förvaltningsrätten kan initiera förfaranden leverantörer lidit skada vilket kan innebära att FMV kan få göra om upphandlingar. Leverantörer har i detta sammanhang möjlighet att yrka på skadestånd. Utmärkande för Sverige i ovanstående scenario är vid beviljande av leverantörsidan, har leverantör rätt att få sina processskostnader täckte – något som inte gäller för myndigheter. Detta informerar Sjöborg har skapat obalans.
Även offentlighetsprincipen, rätten att begära ut handlingar, är utmärkande för Sverige. Sjöborg menar att komplexiteten i regelverket gör att det i de allra flesta upphandlingar missas detaljer – något advokatbyråer finner som en lukrativ bransch. Bevakning av media och expertis är idag utmärkande för offentlig upphandling. Media och experter uttalar sig innan egentliga prövningar om rätt eller fel skett vilket kan ifrågasätta myndigheters varumärken.

FMV:s egna erfarenheter av överprövningssystemet bedöms vara ca 75 överprövningar under 2015 varav 95 % beslutades till FMV:s fördel. En domstolshandläggning tar 3-9 månader och det finns exempel på ökade kostnader upp till 25 mkr, i vissa fall har det tagit upp till 18 månader fördröjning. Sjöborg informerar att det i dagsläget är relativt enkelt att dra igång en överklagande rättsprocess vilket i själva verket har ett negativt resultat på marknaden.

Området är resurskrävande och upphandlingsregelverket har blivit allt mer komplext för varje lagstiftning. Överprövningsutredningen 2015 konstaterade något måste göras. Vi har gått från att årligen ha 50 mål till att i dagsläget ha upp mot 3000 mål per år. Förlag för att få ner siffran är att minska handläggningstiderna samt att införa ansvarande uppgifter – vid fall av överklagande måste en avgift läggas. Dessutom föreslås fasta tidsramar för överklagande. FMV har erfarenhet av att överklagan oftast sker efter tilldelningsbeslut trots att överklagan kunnat ske tidigare. Domstolarna bör även få en lagstadgande handläggningstid inom 3 månader.

Sjöborg avrundar med en framåtblick och uttrycker att lagstiftaren måste tänka efter vad man kan implementera som gör det svårare att överklaga. Myndighetssidan å andra sidan måste bli självkritisk och förbättra kravbilden i upphandlingsfasen. Ovanstående ställer krav på kompetens och en förståelse för det operativa behovet. Utgångspunkten bör vara förmågebehoven, inte en önskelista.
anders

Svenskt-finskt försvarssamarbete – vad kan ske i förlängningen?

Finska försvarsattachén Manu Tuoninen inledde även han med att konstatera förändringar i det säkerhetspolitiska läget samt en ökad militär aktivitet i Östersjöområdet. Sverige och Finland sitter i samma båt i och med det läget som råder vilket resulterar i ett naturligt ökat samarbete mellan länderna, men som även är av yttersta vikt för Finland.
En tillbakablick gavs till 2014 när ett första steg till ett ökat samarbete togs med den aktionsplan som togs fram av respektive Försvarsmakter. Försvarspakterna fick i efterhand uppgifter för vidare studier vilket resulterade i en slutgiltig rapport. Försvarsmakterna fick därmed politiskt stöd för sitt samarbete.

Finland söker öka säkerhet och stabilitet samt förstärka försvaret av Finland likväl som Sverige. Vad man gjort är en gemensam försvarsplanering för olika situationer. I denna finnes sex olika fokusområdet; armén, marinen, flygvapnet, cyber, styrning & kontroll samt logistik & materielanskaffning. En viss skillnad finns mellan länderna gällande organisatoriska faktorer.

I dagsläget är statusen på armésidan att bilaterala avtal sätter ramarna för samarbetet mellan länderna vilket leder till mer omfattade övningar och förbättrar interoperabiliteten. På flygsidan sker ett kontinuerligt samarbete mellan det svenska och finska flygvapnet, vilken har höga målsättningar. Målet är att ha skicklighet och metoder för att tillsammans kunna operera och planera för att uträtta flygövningar i gemensamt luftrum med en mix av svenska och finska flygplan. Även inom marinen råder ett samarbete, där länderna bland annat utbyter sjölägesbilder. För logistiken råder många intressanta samarbetsmöjligheter. Man ser långsiktigt kunna göra gemensamma anskaffningar, men för detta scenario behöver andra krafter än försvarsmakterna vara drivande, däribland industri och kollektivorganisationer.

Security of supply kan utgöra den mest intressanta debatten. Finland har en lång tradition av försörjningsberedskap – ett slags totalförsvarssystem där Finland utnyttjar hela rikets resurser. Försörjningsfrågorna ses som ett möjligt samarbetsområde och i Finlands fall är industrin integrerad med försvaret genom att företag har beredskapsuppgifter. En tanke som reflekteras är att försvarslogistik får en ny fart i Sverige om samma system anpassas. – kanske får försvarslogistik ny fart i Sverige om samma system anpassas. Den störta skillnaden mellan länderna belyses vara en finsk beredskapsindustri vs. en svensk exportindustri. Hur går vi vidare och kombinerar dessa?

Avslutningsvis meddelades att försvarssamarbetet mellan Sverige och Finland kommer att fortsätta att stärkas och utvecklas genom vårt samarbete i Östersjöområdet för att öka samverkan mellan våra väpnade styrkor och bidra till stabiliteten i Östersjöregionen.

Tillsammans starkare än ensam. Länderna har ingen allians, men samarbete skapar optioner skulle ett samarbeta och försvar behövas.
manujpg

5:e generationens trådlösa system

Sara Mazur öppnade med att vi befinner oss i intressanta tider. Vi ser en allt större digitalisering i samhället i allt större utsträckning. Men vi vill också att det ska ske på ett säkert och tillförlitligt sätt.
5 G är nästa generations trådlösa system som i ett ännu bättre mobilt system över för media. Systemet är byggt för att möte helt andra krav och kunna koppla upp helt andra, och ännu fler, enheter än vad den nuvarande 4 G klarar av. 5Gs styrka ger en möjlighet att koppla ihop allt digitalt med en tillförlitlighet. Det handlar exempelvis om samhällskritisk infrastruktur och smarta transportsystem – att kunna kontrollera trafik och flöden men även kritisk maskin kommunikation som bussar. Dessa operationer vill man kunna utföra fjärrstyrt.

Mazur betonar att det handlar om obegränsad tillgång till data, ”var-när-hursomhelst” samt att det eftersträvas en bredare kommunikationsväxling mellan människa och maskin genom att kunna ha kunskapen och tekniken för att överföra att känna på saker. Vid framgångar kan detta ge intressanta möjligheter utmaningar för utformningen av framtida samhällen.

Mazur belyser att 5G kommer att vara 100 gånger snabbare än dagens system och ska kunna klara 1000 gånger mer trafikmängd än det vi har idag. 5G skall klara av att koppla upp små sensorer på ett sådant sätt att de får en batterilivslängd på 10 år. 5G-standard kommer att vara godkänd 2020.

I dagsläget har tester med 5G påbörjats. Testerna utförs med en industrisamverkan. Mazur avslutade med vikten av digitaliseringsutformning tillsammans med industrin. Framtida utvecklingssatsningar är inom internet av saker samt standardisering testbäddar och industrisamarbete.
sara

Exportfrämjandet och regeringens exportstrategi

Exportfrämjandet och regeringens exportstrategi

Statssekreterare Oscar Stenström

Sverige har ett försvars- och säkerhetspolitiskt intresse av en försvarsindustri som kan leverera teknik och system av världsklass. Vår försvarsexport är i förhållandevis liten i den totala exporten. Exporten går bra, men vi behöver bra varor att exportera. Regeringen har nyligen lagt en innovationsproposition. 2,8 miljader fram till 2020, med framför allt mer till högskolor och forskning varje år i samverkan med bl.a. industrin. Detta går till Vinnova för utveckling av produkter och tjänster. Bioekonomi, lifesicence och mycket mer. Viktigt att satsa på FoU för att hålla konkurrenskraften.

Försvarsexporten främjar svenskt försvar och säkerhet. Men exporten främjar också den innovationskraft och teknologiutveckling som är så viktig för svensk välståndsutveckling. Försvarsindustrin är en väsentlig del av det innovativa Sverige och är bland de mest forskningsintensiva branscherna i Sverige. Vi ska fortsätta att värna om detta. För regeringen är det därför angeläget att främja svensk försvarsindustris exportansträngningar inom ramen för gällande lagstiftning och regelverk.

Exportstrategin ligger fast. Mer tid behövs för implementering, inte minst pga Brexit. Regeringen fortsätter med de 22 insatserna i Exportstrategin. En åtgärd är att nya ambassader i Peru, Filipperna och Tunisien har satts upp. Ett annat exempel på främjande är samarbetet mellan svensk och brasiliansk flygindustri. Vad som började som en exportaffär av Gripen har goda förutsättningar att utvecklas till ett samarbete med betydande civila inslag och med stor ekonomisk nytta för både Sverige och Brasilien, trots att Braslien har det ekonomiskt tufft. Att koppla ihop sig på detta sätt är framtiden. Vi klarar inte detta ensamma, vi är små i världen.

Liknande samarbeten finns med flera andra länder. Idag har vi polska presidenten på besök. Sverige har unika möjligheter att spela i en högre division än vad vår befolkningsstorlek och vår ekonomiska storlek antyder.

Under de gångna två året har regeringen växlat upp sina ansträngningar för att främja svensk exportindustri genom industridelegationer ledda av ministrar och statssekreterare till viktiga exportmarknader. I februari i år ledde statsministern en stor företagsdelegationen till Mumbai i Indien. Svenskt högnivådeltagande under dessa dagar gav oss unik tillgång till nyckelaktörer inom den indiska regeringen och i det indiska näringslivet. Detta gav oss goda möjligheter att främja viktiga svenska exportmöjligheter inte minst för försvarsindustrin. Näringsministern var på ett uppföljningsbesök nyligen.

Exporten till Indien är betydligt mindre än till Estland. Med andra ord, stora möjligheter.

Vi har ett bra samarbete med FMV.

Försvarsmaterielexport är en komplex verksamhet. För att lyckas i de stora affärer som har en direkt strategisk betydelse för Sverige krävs att alla berörda aktörer agerar på ett samordnat sätt.

I början av 2016 etablerade regeringen Försvars- och säkerhetsgruppen (FSG). Genom FSG kan man nu arbeta på ett strukturerat och systematiskt sätt för att främja större exportaffärer på ett tidigt stadium. Detta innebär att det går att agera snabbt och smidigt jämför med många konkurrenter.

Regeringen har haft en dialog med branschorganisationerna SOFF, SME-D och SACS samt BuS vilket har lett till att vi nu förbättrar möjligheterna för SME:s att få tillgång till information om affärsmöjligheter på viktiga exportmarknader (http://www.business-sweden.se/Export/branscher/sakerhet-och-forsvar/,). Statssekreteraren uppmanar försvarsföretagen att öka samarbeten med SME för exportaffärer.

Men det statliga exportfrämjandet kan, inom ramen för befintliga ekonomiska resurser och regelverk som reglerar försvarsexport, göra ännu mer. BuS har till exempel satt upp särskilda resurser inom ramen för sin verksamhet för att främja exporten från försvars- och säkerhetsexporten. Andra åtgärder är erbjudanden om industriseminarier på prioriterade marknader genom att BuS får ett ökat ansvar att i samarbete med bl a branschorganisationerna ordna kundmöten och presentationer/seminarier. Slutligen ser BuS också över möjligheten att ge utökat stöd för aktiviteter relaterade till större kampanjer.