Kategoriarkiv: Okategoriserade

Exportstödet på FMV

Joakim Wallin från FMV inledde med att berätta att FMV har tagit över ansvaret för exportverksamheten efter att FXM lades ner. Exportstödet är i dagsläget uppdelad i två verksamheter; den ena finansieras av försvarsföretagen medan den andra är ett anslag av regeringen.

Vid en ansökning för exportstöd hos FMV måste företagen i sin ansökning tydligt uttrycka försvarsnyttan med exporten samt ett krav på en tydlig dialog med ISP samt en antikorruptionsförklaring. FMV är tydliga om god affärsetik för exportstöd. Utmaningen med ansökningarna är att inte störa Försvarsmaktens operativa förmåga samtidigt som det eftersträvas stödja exporten.

FMV koordinerar även allt internationellt arbete som görs vid export. Koordinering och dialog är viktigt. Genom FSG (Försvars- och säkerhetsgruppen) ges möjlighet att koordinera regeringskansliet, Försvarsmakten och försvarsindustrin. FMV företräder staten i mellanstatliga avtal. Det är av vikt att hitta internationella partners och dela kostnader med andra. Vad som ses med anslaget från regeringen är att det ofta uttrycks att Försvarsmaktens operativa förmåga ska stödjas, vilket även är syftet med försvarsexport. En trend som kan urskiljas av den export som sker är att en mer statlig inblandning krävs vilket ger större försvarsnytta samt en större operativ förmåga. Kraven på statlig inblandning kommer från det land som köper som ett security-of-supply men är även kopplat till industrin då det är vad kunden önskar. Detta leder till en starkare sammanlänkning mellan export och internationella samarbeten.

Exportens betydelse över tid har gjort en stor resa från en stor hemmamarknad och statligt ägande, där staten beställde all utveckling och underhåll av produkter. När exporten väl blev aktuell var det en bonus till välfungerande hemmamarknad som fanns. Vid murens fall under slutet på 1980-talet började Försvarsmakten arbeta mer internationellt där exporten blev en viktig faktor som möjliggjorde för en interoperabilitet. Internationaliseringen medförde tuffare krav mot FMV att leverera materiel snabbt vilket även ledde till industrin anammade en full egenfinansiering av produktutvecklingen. I dagsläget är exporten central och extremt viktig för Försvarsmaktens operativa förmåga och är en trolig förutsättning för framtiden.

Wallin avslutade med att belysa att resurser är kritiska för exporten framöver.

Trender och tendenser i exportkontrollen

Trender och tendenser inom Exportkontrollen

Christer Ahlström, generaldirektör, ISP

Ahlström inledde med att säga att mycket pågår idag och här tas upp några av dessa.

Regeringen har aviserat en proposition våren 2017 utgående från KEX-betänkande. Propositionen är försenad. ISP hade omfattande synpunkter bland annat. Den innebär demokratikriterium och ett skärpt MR-kriterium. Politiken om global utveckling kommer in, vidare frågor som efterkontroll, tillståndsplikt för myndigheter och den kanske mindre politiska frågan om sanktionsavgifter. Följdleveranser är en fråga, där KEX vill vara restriktiva. Se gärna på ISP:s hemsida på remissvaret.

Vi behöver ett enda regelverk för exportkontroll. De som finns nationella riktlinjer, EU:s gemensamma ståndpunkt och eArms Trade Treaty. Ny expertutredningar ska utses.

En faktor i sammanhanget är att folkrättsliga avtal gäller i Sverige rakt upp och ned.

Nya krav på exportkontrollen.

Rättsprocesser (Kanada, UK) pågår fr att vara ett mer eller mindre renodlat säkerhetspolitiskt instrument till att bli ett instrument för att hantera och främja andra frågor (fred, demokrati, utveckling, mänskliga rättigheter, internationell humanitär rätt). Mycket händer i Mellanöstern, Thailand, Turkiet. En del länder går i rätt riktning: Colombia och Tunisien. Ska vi exportera för att stödja vissa länder?

Exportkontrollen antogs 1914 för neutralitetspolitikens skull. Nu väger man in andra frågor som mänskliga rättigheter och andra. Men detta är en svår resursfråga för ISP. En ökad komplexitet i ärendena. Vi har i större utsträckning internationella samarbeten och en annan säkerhetspolitisk situation.Vi får också förfrågningar från helt nya länder som kräver att man tar fram ny information.

En annan viktig fråga är förslaget om revidering av förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden, PDA: catch-all: en paragraf som talar om att detta ska granskas utan att tala om exakt vad. Kränkningar av allvarliga mänskliga rättigheter. Skärpa tillståndsprövningar också utifrån MR. Man politiserar PDA. Vidare inför EU en helt egen regim vad gäller kontroll av cyberövervakning.

Ökningen av exportvärdet har varierat med ökat i längden. Just nu har det gått ned. Svensk industri är högteknologisk och har eftersökta produkter/teknik.

Handeln med känsliga länder, t.ex. Iran och Ryssland, är omfattande och försök till anskaffning kan döljas bakom vad som framstår som legitim handel

Extra vaksamhet vid export till/av sanktionsländerna Iran, Ryssland, Syrien och Nordkorea

Även länder i närområdet som har stort handelsutbyte med dessa. Nukleärt- (NSG) och missil- (MTCR) relaterade produkter: Stater som inte är parter till icke-spridningsavtalet (NPT) (Nordkorea, Pakistan, Indien och Israel). Vidare kemi- (AG) relaterade produkter. .Libyen och Syrien samt stater som inte undertecknat kemvapenkonventionen (Egypten, Israel, Nordkorea och Sydsudan)

Sammanfattningsvis: Behov av myndighetsstyrd exportkontroll kommer att behövas även framgent.

Investeringsplanering med fokus på tidiga faser

Departementsrådet Michael Cherinet inledde med att diskutera hur regeringen presenterar Försvarsmaktens investeringsplan för riksdagen, framtiden, materielbehovsöversikten och den satsning på 10,2 miljarder som lades under 2015. Planen är lagd för 12 år och behandlar anskaffning och materielbehov. En sex årig inledning på de 12 åren presenteras för Riksdagen. Där kommer detaljerade förslag på vad som ska beställas nästkommande år och de materielbehov som finns.
Mot denna bakgrund är det trotsplanen en del som rör på sig i de senare delarna av planen. Försvarsmaktens planering och bild av detta kommer att utgöra en utgångspunkt tillsammans med industrins bedömning av teknisk utveckling och det säkerhetspolitiska läget, försvarsberedningens arbete med materielbehovsöversynen som grund

.Alla aktörer behövs i materielförsörjningen men nya former för dialog. Tillsammans kan kunskaper för framtiden omsättas till underlag som blir styrande för sju år och bortåt.

Vid sidan av materielförsörjning finns det internationella samarbetet, inte minst export. Det handlar om ett vidmakthållande av strategiska resurser. Interna kontakter är avgörande för att vara framgångsrika på försarsmarknaden. MoU-samarbetet som en del av Team Sweden är ett viktigt ansvar. Mot bakgrund av detta sammanhang betonas begränsade resurser i sammanhanget. Koordinering, dialoger och prioriteringar är framgångsreceptet. Vi ska alltid prioritera och utgå av de aktiviteter som ger något tillbaka till Försvarsmaktens operativa förmåga och försörjning över tid.

Cherinet rundade av med att säga att under 2017 väntar ett spännande år, inte minst av omvärldsutvecklingen och försvarsreformen.

Vår roll i tidiga faser

Anna-Lena Österborg från FOI konstaterade att FOI:s forskningsverksamhet inte är begränsad till de tidiga faserna utan når hela livscykeln i materiel- och logistikförsörjningen. FOI:s verksamhet bidrar till försvarets effekt och operativa förmåga över olika tidsperspektiv. Hon konstaterade också att innovation sker i alla faser i en materielförsörjningsprocess.
FOI:s verksamhet stödjer särskilt de tidiga faserna i två områden – behovsanalys och kravställning. FOI:s roll är central i de tidiga faserna för att kunna möta en kvalificerad motståndare med okänd förmåga. Inom FOI värderas den förmågan för att kunna omsätta kunskapen till krav på vår egen försvarsförmåga.

Österborg konstaterade att tidiga faser är viktiga ur tre perspektiv: 1) de sänker risken för kostnadsökningar i senare skeden, 2) de ökar handlingsfriheten för försvarets framtida behov, och 3) de möjliggör långsiktighet i kunskapsförsörjningen.

Österborg poängterade också att forskningsverksamhet givetvis är större än de tidiga faserna, men att forskning och teknikutveckling utgör viktiga delar av de tidiga faserna. Försvarsinnovationerna har också flyttat från labben och finns numera i en bredare miljö. Verksamheten är mångfacetterad och kan exempelvis som koncept, värdering, spelkort, analysstöd utöver den delen som handlar om att stå på labb.

Robert Limmergård fortsatte diskussionen om tidiga faser med att tala om att vi är starkt beroende av varandra även om vi har – och ska ha – skilda roller och uppgifter. Vi är olika länkar i en kedja som tillsammans utgör ett ekosystem för försvarsförmåga. Limmergård betonade att företagens roll ofta är att göra produkter av forskning och att säkra att innovationer kommer till praktisk nytta för Försvarsmakten och möter de behov försvaret har.

Limmergård underströk att de säkerhetspolitiska förändringarna bör vi även se till den tekniska utvecklingen. Det har skett en kraftig förändring även militärtekniskt.

Det finns olika tidiga faser i olika processer – från forskning till avveckling – men vi får inte vara rädda att prata med varandra. Företagen har talang och kompetens att se den tekniska utvecklingen tidigt. Företagen har och vill gärna delta i fler samtal om den tekniska utvecklingen. Vi måste bli bättre på att använda befintlig kunskap och företagen vill bidra, lyssna och lära.

Avslutningsvis uttrycker Limmergård vikten av att ligga på teknikens framkant och att vi inom försvarsfamiljen vågar pröva former för dialog och samverkan.

Framtida teknologier som förändrar Sverige

Professor Lars Nielsen inledde med en presentation av WASP, Wallenberg Autonomous Systems Program. Orsaken till satsning grundar sig i att någonting stort håller på att hända i digitaliseringssamhället. Vi ser exempel av självkörande bilar, större internetlagring m.m. WASP arbetar med ett forskningsprogram där en del är system av system och behandlar hur man ska kunna sköta 50 miljarder uppkopplade system. Detta kräver eget lärande samt eget beslutsfattande. Mjukvara utgör en nyckelkomponent.
Kunskapsuppbyggande är en viktig del. WASP satsar på att minst 100 doktorer ska komma ut genom programsatsningarna och kunna mer om framtidens autonoma system. WASP vill lyfta svensk industri. Syftet är att de personerna inom programmet ska bilda ett nätverk och lära känna varandra samtidigt som de även bildar internationella nätverk. Budgeten för ovan nämnda satsningar är 50 mkr under 2016 och satsar på att dubblas under 2017 till 100 mkr.

Demonstrationerna som utförs ska vara öppna samarbeten mellan industri och akademi. Autonoma system kommer att förändra försvaret, men försvarets krav är även konkurrensfördelar på andra marknader.Nielsen betonade dagen till ära att de exempel som ses i USA är exempel på noggrant uttänkta strategier.