Investeringsplanering med fokus på tidiga faser

Departementsrådet Michael Cherinet inledde med att diskutera hur regeringen presenterar Försvarsmaktens investeringsplan för riksdagen, framtiden, materielbehovsöversikten och den satsning på 10,2 miljarder som lades under 2015. Planen är lagd för 12 år och behandlar anskaffning och materielbehov. En sex årig inledning på de 12 åren presenteras för Riksdagen. Där kommer detaljerade förslag på vad som ska beställas nästkommande år och de materielbehov som finns.
Mot denna bakgrund är det trotsplanen en del som rör på sig i de senare delarna av planen. Försvarsmaktens planering och bild av detta kommer att utgöra en utgångspunkt tillsammans med industrins bedömning av teknisk utveckling och det säkerhetspolitiska läget, försvarsberedningens arbete med materielbehovsöversynen som grund

.Alla aktörer behövs i materielförsörjningen men nya former för dialog. Tillsammans kan kunskaper för framtiden omsättas till underlag som blir styrande för sju år och bortåt.

Vid sidan av materielförsörjning finns det internationella samarbetet, inte minst export. Det handlar om ett vidmakthållande av strategiska resurser. Interna kontakter är avgörande för att vara framgångsrika på försarsmarknaden. MoU-samarbetet som en del av Team Sweden är ett viktigt ansvar. Mot bakgrund av detta sammanhang betonas begränsade resurser i sammanhanget. Koordinering, dialoger och prioriteringar är framgångsreceptet. Vi ska alltid prioritera och utgå av de aktiviteter som ger något tillbaka till Försvarsmaktens operativa förmåga och försörjning över tid.

Cherinet rundade av med att säga att under 2017 väntar ett spännande år, inte minst av omvärldsutvecklingen och försvarsreformen.

Vår roll i tidiga faser

Anna-Lena Österborg från FOI konstaterade att FOI:s forskningsverksamhet inte är begränsad till de tidiga faserna utan når hela livscykeln i materiel- och logistikförsörjningen. FOI:s verksamhet bidrar till försvarets effekt och operativa förmåga över olika tidsperspektiv. Hon konstaterade också att innovation sker i alla faser i en materielförsörjningsprocess.
FOI:s verksamhet stödjer särskilt de tidiga faserna i två områden – behovsanalys och kravställning. FOI:s roll är central i de tidiga faserna för att kunna möta en kvalificerad motståndare med okänd förmåga. Inom FOI värderas den förmågan för att kunna omsätta kunskapen till krav på vår egen försvarsförmåga.

Österborg konstaterade att tidiga faser är viktiga ur tre perspektiv: 1) de sänker risken för kostnadsökningar i senare skeden, 2) de ökar handlingsfriheten för försvarets framtida behov, och 3) de möjliggör långsiktighet i kunskapsförsörjningen.

Österborg poängterade också att forskningsverksamhet givetvis är större än de tidiga faserna, men att forskning och teknikutveckling utgör viktiga delar av de tidiga faserna. Försvarsinnovationerna har också flyttat från labben och finns numera i en bredare miljö. Verksamheten är mångfacetterad och kan exempelvis som koncept, värdering, spelkort, analysstöd utöver den delen som handlar om att stå på labb.

Robert Limmergård fortsatte diskussionen om tidiga faser med att tala om att vi är starkt beroende av varandra även om vi har – och ska ha – skilda roller och uppgifter. Vi är olika länkar i en kedja som tillsammans utgör ett ekosystem för försvarsförmåga. Limmergård betonade att företagens roll ofta är att göra produkter av forskning och att säkra att innovationer kommer till praktisk nytta för Försvarsmakten och möter de behov försvaret har.

Limmergård underströk att de säkerhetspolitiska förändringarna bör vi även se till den tekniska utvecklingen. Det har skett en kraftig förändring även militärtekniskt.

Det finns olika tidiga faser i olika processer – från forskning till avveckling – men vi får inte vara rädda att prata med varandra. Företagen har talang och kompetens att se den tekniska utvecklingen tidigt. Företagen har och vill gärna delta i fler samtal om den tekniska utvecklingen. Vi måste bli bättre på att använda befintlig kunskap och företagen vill bidra, lyssna och lära.

Avslutningsvis uttrycker Limmergård vikten av att ligga på teknikens framkant och att vi inom försvarsfamiljen vågar pröva former för dialog och samverkan.

Framtida teknologier som förändrar Sverige

Professor Lars Nielsen inledde med en presentation av WASP, Wallenberg Autonomous Systems Program. Orsaken till satsning grundar sig i att någonting stort håller på att hända i digitaliseringssamhället. Vi ser exempel av självkörande bilar, större internetlagring m.m. WASP arbetar med ett forskningsprogram där en del är system av system och behandlar hur man ska kunna sköta 50 miljarder uppkopplade system. Detta kräver eget lärande samt eget beslutsfattande. Mjukvara utgör en nyckelkomponent.
Kunskapsuppbyggande är en viktig del. WASP satsar på att minst 100 doktorer ska komma ut genom programsatsningarna och kunna mer om framtidens autonoma system. WASP vill lyfta svensk industri. Syftet är att de personerna inom programmet ska bilda ett nätverk och lära känna varandra samtidigt som de även bildar internationella nätverk. Budgeten för ovan nämnda satsningar är 50 mkr under 2016 och satsar på att dubblas under 2017 till 100 mkr.

Demonstrationerna som utförs ska vara öppna samarbeten mellan industri och akademi. Autonoma system kommer att förändra försvaret, men försvarets krav är även konkurrensfördelar på andra marknader.Nielsen betonade dagen till ära att de exempel som ses i USA är exempel på noggrant uttänkta strategier.

Militärstrategisk doktrin

Generallöjtnant Dennis Gyllensporre inledde med informera om Försvarsmaktens militärstrategiska doktrin och dess framtagande och användning för att utbilda och utveckla förbanden och det svenska försvaret. Gyllensporre lyfter att doktrinen verkar som en kompass för Försvarsmakten, men kräver ett gott omdöme samt en förberedelse i att vara utrustad för en anslående användning.
Frågan om varför det är viktigt med doktrin diskuteras. Svaret lyder att det har hänt mycket sedan det kalla kriget och att vi står inför en föränderlig omvärld, förändringar i krigföring och även i Försvarsmaktens roll. Den sistnämnda har haft en historik från en neutralitetspolitik och hemförlovade förband till att vara närvarande på Balkan. Under en period var fokus internationella insatser. 2009 svängde det om igen där Försvarsmakten förväntades vara proaktiva i närområdet. Detta har blivit ännu tydligare i försvarsbeslutet 2015. Den militärstrategiska doktrinen är ett sätt att operationalisera den politik som kom med försvarsbeslutet. Genom doktrinen omvandlas politiken till praktisk handling. Införandet av den permanenta närvaro på Gotland är exempel på hur doktrinen omsätts till att förebygga konflikter och förberedelse. I fall av krav handlar det istället om förbandens tillgänglighet och att snabbt kunna möta motståndet.

Gyllensporre belyser att det inte överordnande att vinna militärt utan att det handlar om att bevara den suveränitet och frihet i landet. Det kan i vissa situationer handla om att undvika att förlora och skapa uthållighet. Att vara framgångsrik handlar om strategier. Vid val av annan strategi än den starka motståndaren, dvs asymmetri, visar historisk statistisk att den svaga aktören har över 50% chans att vinna. Detta ställer krav på anpassning vid olika situationer och flexibilitet.

Avslutningsvis uttrycker Gyllensporre att kärnan i doktrinen är att doktrinen och god strategi maximerar effekten av Försvarsmaktens operativa förmåga. Detta ställer krav på beslutsfattare, förband, flexibilitet och profiler på materiel. Det är denna mjukvara som ska passa in i den materielhårdvara som byggs.

Försvarsmaktsövning Aurora 17

Kort referat av Generalmajor Bengt Andersson anförande:

Det försämrade omvärldsläget gör att förmågan till nationellt försvar behöver återtas inklusive en förnyelse av totalförsvaret. Det innebär också samarbete med andra nationer och organisationer. Ett led i detta är genomförandet av försvarsmaktsövningen Aurora 17 under 3 veckor i september 2017. Det är den första stora övningen i sitt slag sedan Orkan 1993. Det innebär att både förmågan att genomföra verksamhet i större förbandsenheter och förmågan att planera denna typ av övningar övas.

Övningen går ut på att försvara Sverige under ett angrepp.

I övning Orkan, deltog 23000 soldater och sjömän, vilket innebar cirka 3 % av den mer än 800 000 individer stora försvarsmakten. Nästa år deltar cirka 20 000 män och kvinnor vilket innebär nästan 40 % av vår nuvarande totala styrka. Övningen kommer att omfatta hela Sverige, men fokus ligger på tre geografiska områden. Gotland kommer inledningsvis att vara i fokus avseende stridshandlingar. Där kommer ett övningsmoment genomföras som kallas ”stridens konsekvenser” där olika händelser leder till ett massivt skadeutfall materiellt och personellt.

I Mälardalen kommer den största förbandsmassan att återfinnas. En kustförsvarsoperation att genomföras där samtliga stridskrafter engageras.

När det gäller förband från utlandet kommer Finland att delta med flygstridskrafter och helikoptrar samt med markstridsförband, i första hand på Gotland. USA deltar med ett mekaniserat kompani med tunga stridsvagnar. I övrigt deltar förband från Estland, Danmark och Norge, främst med hemvärnsstyrkor. Utöver detta kommer troligtvis Tyskland och Frankrike att bidra. Mer än 40 myndigheter under samordning av MSB kommer att delta.

Övningen blir ett upp till bevis för Försvarsmakten, men också för samhället i övrigt. Kan samhället leverera, kan FMV leverera, kan industrin leverera? Ett av de viktigaste målen är att vi drar erfarenheter och lärdomar av planering och genomförande av Aurora 17 så att försvarsmakten utvecklas och blir ännu bättre.

I framtiden kommer fler totalförsvarsövningar att genomföras för att fortsatt bygga upp kompetens.